Elanvändning i gemensamma utrymmen

Fastighetselen är den el som används för föreningens gemensamma utrymmen, till exempel hissar, tvättstugor, belysning, pumpar i värmesystemet eller ventilationsfläktar. Det går att göra stora besparingar genom att styra utrustningen så att den bara används när den behövs eller genom att byta ut gamla apparater och utrustning till mer energieffektiva alternativ. Glöm inte att också se över den el som används utanför fastigheten, i garage eller till utomhusbelysning.

Gå igenom fastigheten

Med jämna mellanrum är det bra att gå igenom fastigheten för att se att allt fungerar som det ska.

Försök gå igenom de gemensamma utrymmena vid olika tidpunkter.

I företag görs ofta rundvandringar utanför arbetstid. När ni kommer till de olika utrymmena, fundera på vad som drar energi där.

Hitta energitjuvarna i er fastighet

Det lönar sig att gå igenom fastigheten för att se att allt fungerar som det ska.

Är något igång som drar el i onödan eller läcker det värme någonstans?

Gör en rundtur vid olika tidpunkter!

Står fönster, dörrar eller portar öppna?

Stäng efter er! Värmesystemet får jobba extra för att kompensera all förlorad värme.

Värms och kyls ytor samtidigt, till exempel om en port ofta är öppen precis intill ett element som jobbar för fullt?

Detta kan vara bra att titta på både sommar- och vintertid.

Är belysningen tänd även där det inte behövs?

Hissar och förråd står ofta tända i onödan!

Är belysningsarmaturer rengjorda?

Smutsiga armaturer fungerar inte optimalt. Bäst att göra rent dem!

Har boende klagat?

Gå igenom eventuella klagomål från de boende. Om flera upplever ojämna temperaturer i lägenheterna kanske något är fel med värmesystemet. Ett värmesystem behöver underhållas för att inte dra onödig energi. Kanske är det dags hos er?

Gå igenom listan och se hur energibehovet minskar!

Vad vill du läsa mer om?

Belysning i allmänna utrymmen

Rätt belysning i allmänna utrymmen en enkel men effektfull åtgärd som kan spara energi.

Belysningen ska ge tillräckligt ljus och skapa trygghet för dem som vistas i utrymmet samtidigt som den bör vara energieffektiv. För allmänbelysning i ett utrymme fungerar lysrörsarmaturer bra. De mest energieffektiva på marknaden är LED-lysrör, följd av T5- lysrör. Vissa ytor kräver extra belysning och här kan väggarmatur med en 16 W LED-armatur med HF-sensor vara lämplig.

Ljusstyrning

Ljusstyrning kan vara praktiskt att använda i exempelvis garage, vinds- och källargångar och tvättstugor där det är lätt hänt att lampor lämnas påslagna eller i trappgångar där många personer passerar. Om drifttiden kan minska från 24 timmar till 2-3 timmar per dygn sparar ni cirka 80-90 procent av energin. Olika typer av ljusstyrning är exempelvis närvarosensor, skymningsrelä eller tidsstyrning. Det är också en god idé att använda dagsljus så mycket som möjligt istället för lampljus. I till exempel en tvättstuga kan detta innebära att maskiner placeras så ljuset från ett eventuellt fönster utnyttjas optimalt.

Om belysningen är rörelsestyrd är det viktigt att den tänds snabbt och att närvarogivarna känner av hela utrymmet. LED-lampor tänds väldigt snabbt oavsett temperaturen runt om. För trapphus finns dessutom en ny typ av styrning för trappuppgångar som innebär att sensorn som sitter i lampan känner av om du rör dig uppåt eller nedåt i trappan och tänder då endast de lampor som behövs beroende på i vilken riktning du rör dig i trappan. Garage är en annan yta där närvarostyrning är vanligt. Här är en möjlighet är att låta systemet ha en låg grundnivå på cirka 10 – 20 procent som tänds upp till 100 procent när någon vistas i garaget.

Utebelysning

Det brukar även löna sig att se över utomhusbelysningen. Ljuskällorna kanske inte är så många, men de har ofta stor effekt, vilket i sin tur leder till hög elanvändning. Lågt placerade lampor vid trädgårdsgångar och trappor upp till huvudentrén ökar trygghetsgraden för gående. LED-armaturer är ett mycket bra val för belysning utomhus eftersom temperaturförhållanden utomhus gör att den installerade effekten kan utnyttjas maximalt. Även utomhus bör belysningen regleras för att minska drifttiden. För ökad trygghetskänsla kan området vara delvis tänt hela tiden och lysas upp mer när någon närmar sig.

Byta elavtal

Funderar ni på att byta elavtal? Tänk på att välja ett produktionsspecifierat elavtal, och gärna ett där elen producerats med förnybara energikällor och som är miljömärkt. Det finns flera hemsidor, exempelvis elpriskollen, som tagits fram av Energimarknadsinspektionen, där du kan jämföra avtal från olika elleverantörer.

Läs mer om elavtal här

Vad ska vi tänka på när vi köper nya LED lampor?

Var uppmärksam på kvaliteten när ni köper en LED-lampa, ett bra tips är att se hur den lyser i affären. Nedan listas några tips för er som vill köpa nya lampor.

Kontrollera att du får rätt färgtemperatur. Färgtemperaturen mäts i Kelvin (K) och vi upplever 2700 K som varmt (gult) ljus och 4000 K som kallt (vitt) ljus. Vill du att lampan ska ha ett varmt ljus ska färgtemperaturen vara ungefär 2 700 – 3 000 K. En högre temperatur på ljuset, det vill säga ett kallare ljus, kan vara bra vid arbetsbelysning.

Kontrollera färgåtergivningen, som anges med ett Ra-index. Ra-värdet ska vara 80 eller högre, och ett värde på 100 motsvarar glödlampans färgåtergivning.

LED-lampor är dimbara men kräver i vissa fall särskilda dimmer. Läs på lampförpackningen om lampan är dimbar och fråga i din butik vilken dimmer som passar till.

Du ska välja en LED- eller lågenergilampa med ungefär en femtedel så stor effekt som din glödlampa hade. En glödlampa på 40 W motsvarar ofta en LED- eller lågenergilampa med ca 8 W. Det är dock bättre att utgå från lumen-värdet (lm), vilket anger ljusstyrkan i lampan, även kallat ljusflödet. Ju större ljusflödet är per förbrukad effekt (lm/W) desto energieffektivare är lampan.

Det är viktigt att se över om de nya lamporna passar in i den armatur ni har. Många LED-lampor och en del LED-lysrör på marknaden idag har anpassats för att passa i befintlig lamparmatur. Ett LED-lysrör som kan installeras i den befintliga armaturen kallas för Retrofit.

Gemensamma tvättstugor

I tvättstugan används mycket energi. Eftersom det har skett en snabb teknikutveckling, både avseende energi- och vattenanvändning, kan det vara värt att byta ut maskiner som är äldre än 10 år.

Moderna tvättmaskiner kan anslutas till både varm- och kallvatten vilket minskar elanvändningen. Torkutrustning med elvärmda torkskåp och torktumlare drar oftast mest energi i en tvättstuga. Det är därför viktigt att centrifugeringen i tvättmaskinerna är bra eftersom det förkortar torktiderna.

Idag finns det energisnåla torkskåp med värmepumpteknik som använder mycket mindre energi jämfört med traditionella lösningar. Om ni inte har möjlighet att byta era gamla torkskåp eller torktumlare till nya, kan er gamla utrustning kompletteras med en fuktavkännare som hjälper till att stänga av apparaten när tvätten är torr. Undersök även möjligheterna till värmeåtervinning. Befintliga torkskåp med stickkontakt kan utrustas med en fuktavkännare, ”Dry Switch”, som sätts mellan torkskåpet och vägguttaget. Torkrum brukar vara en stor energitjuv, särskilt om tvätten torkas med hjälp av en värmefläkt. Efter byte till modernare tvätt- och torkutrustning kan fastigheten eventuellt säkras ned, vilket sänker kostnaderna för det fasta elnätsabonnemanget.

Det är också viktigt att brukarna av tvättstugan får rätt instruktioner för hur utrustningen ska användas för att energianvändningen ska minimeras. Exempel på sådana kan vara att maskinerna ska vara välfyllda, att rätt tvättprogram/temperatur väljs, att doseringen av mängden tvättmedel följs, att man centrifugerar med hög hastighet och att filter ska rengöras. Skriv gärna ut dokumentet ”Energitips till tvättstugan” och sätt upp i den gemensamma tvättstugan.

Faktablad: Energitips i tvättstugan

Spillvatten

Det vatten som kommer in i en byggnad i form av dricksvatten värms i snitt upp från ca 8° C till 20° C.

Det uppvärmda vattnet lämnar sedan huset via avloppssystemet och står för ungefär 17 procent av värmeförlusterna i ett flerbostadshus. Normalt är användningen av vatten (kall- och varmvatten) ca 160 liter per person och dag. För att minska användningen av vatten kan moderna kranar eller effektivare munstycken installeras. Ur energisynpunkt är det särskilt viktigt att begränsa användningen av varmvatten.

Fler tips

Som styrelse kan ni också uppmuntra de boende att se över energitjuvar inne i sina lägenheter.

Tipsa gärna era medlemmar hur de kan minska sin energianvändning i sin bostad.

Är du boende i en BRF och vill påverka styrelsens energiarbete kan du lämna in en motion. Läs mer om hur du kan påverka din bostadsrättsförening.

Här finns också tips hur du kan hålla ett värmesystemet i gott skick.