Uppvärmning i flerbostadshus

Hur värms ert hus och hur stora är energikostnaderna? Här kan du läsa om olika typer av uppvärmningssystem och vad ni bör tänka på vid val av ett nytt värmesystem. Här finns också information om mätning av energianvändningen och justering av värmesystemet.
Vad vill du läsa mer om?

Värmebehov

Energianvändningen i flerbostadshus varierar mellan olika byggnader och påverkas av faktorer som byggnadsår, klimatzon, typ av konstruktion och de boendes beteende.

Normaltemperaturen i varje lägenhet bör ligga på ungefär 21 grader och några grader lägre i sovrummet. Varje grads ökning (eller sänkning) av temperaturen medför ungefär 5 procent ökning (eller sänkning) i energianvändning. En grundläggande förutsättning för att varje lägenhet ska ha samma temperatur är att värmesystemet är väl injusterat. Injusteringar bör göras regelbundet var 10-15:e år. Även efter tilläggsisolering eller ombyggnader måste oftast en ny injustering göras.

Idag värms många flerbostadshus med fjärrvärme och under 2018 uppskattades den genomsnittliga energianvändningen vara 134 kWh per kvadratmeter för värme och varmvatten. Enligt byggreglerna är det högsta tillåtna primärenergitalet (dvs byggnadens energiprestanda) 85 kWh/m2 och år för nybyggda flerbostadshus. Läs mer om byggreglerna på Boverkets hemsida.

Handbok för BRF

I handboken BRF Energieffektiv finns det handfasta tips på systematiskt energiarbete i din fastighet. Handboken är ett verktyg för bostadsrättsföreningar som vill jobba med energisparåtgärder.

Val av värmesystem

Vilket värmesystem som passar er fastighet beror bland annat på värmebehovet för fastigheten och de lokala förutsättningarna. Vilket system som är bäst ur lönsamhets- och miljösynpunkt beror bland annat på de lokala förutsättningarna och fastighetens energibehov. Innan ni beslutar er för att byta värmesystem så bör ni se över om fastighetens värmebehov kan minskas. Det kan i många fall leda till att ni kan köpa in ett mindre och billigare värmesystem. Ibland kan en energieffektiviserande åtgärd vara mer lönsam än att byta uppvärmningssystem. En bra början är att se över om värmesystemet är rätt injusterat.

Uppvärmningssystem

Det finns olika typer av uppvärmningssystem att välja bland. El, olja eller fjärrvärme har varit de traditionella energislagen för uppvärmning av fastigheter. Idag finns flera alternativ såsom värmepump eller pellets. Nedan beskrivs de vanligaste uppvärmningssystemen.

Fjärrvärme

Fjärrvärme är den vanligaste uppvärmningsformen i flerbostadshus. Det är en bekväm uppvärmningsform som är lättskött, driftsäker och har låg miljöpåverkan. För att kunna ansluta sig till fjärrvärme krävs det att huset ligger nära en fjärrvärmeledning och att huset har ett vattenburet värmesystem.

För att ta reda på om det finns möjlighet att ansluta ert flerbostadshus till fjärrvärme kontaktar ni fjärrvärmebolaget som äger nätet i det området där ni bor. Under kommuninfo kan du se vilket bolag som äger fjärrvärmenätet i din kommun. Anslutning till fjärrvärme sker genom att en anslutningsledning dras från en fjärrvärmeledning till en undercentral i huset.

I undercentralen delas sedan värmen upp i två olika system, ett system som försörjer elementen med varmt vatten och ett system med tappvarmvatten. Det system som går till elementen är slutet, där pumpas varmvattnet runt och värms kontinuerligt. I tappvarmvattensystemet värms färskvatten från vattenverket med hjälp av en värmeväxlare. Mer om hur undercentralen fungerar kan du läsa i faktabladet Fjärrvarme undercentral.

I Sverige produceras fjärrvärme tills största del från energikällor med låg miljöpåverkan, såsom biobränslen, avfall och spillvärme från industrier.

Värmepump

En värmepump tar värme från berg, jord, sjö eller luft, höjer temperaturen med hjälp av en kompressor och överför den till fastighetens värmesystem. Vilken typ av värmepump som är lämplig beror främst på hur stor del av värme- och varmvattenbehovet som ska täckas och på naturförutsättningarna i fastighetens närhet.

En värmepump minskar inte byggnadens energibehov men däremot mängden köpt energi, vilket sänker uppvärmningskostnaden. För varje kWh el som värmepumpen behöver för att arbeta producerar den cirka 2 till 4 kWh värme till huset. Vid en jämförelse av olika värmepumpar är det viktigt att titta på årsvärmefaktorn, SCOP-värdet, som är ett mått på pumpens effektivitet. Ju högre värde desto mer effektiv pump.

Eftersom värmepumpen använder förhållandevis mycket el, i jämförelse med exempelvis pelletseldning och fjärrvärme, beror värmepumpens miljöpåverkan på hur elen har producerats. Vill ni minska koldioxidutsläppen från värmepumpens elanvändning bör ni köpa el som är producerad med förnyelsebara energikällor.

Nedan följer en kort beskrivning av olika typer av värmepumpar, i handboken BRF Energieffektiv kan du hitta mer information om dimensionering, ytbehov och kostnader.

Om föreningen funderar på att byta uppvärmningssystem från en värmepanna till en värmepump finns det några saker ni bör tänka på, läs mer här.

Bergvärmepump

För bostadsrättsföreningar som vill ha relativt låga löpande kostnader, och kan tänka sig en högre investeringskostnad, kan bergvärme vara ett intressant alternativ. Berggrunden håller en relativt konstant temperatur året runt vilket är bra för värmepumpens effektivitet och besparingspotential. Värmen hämtas genom ett antal borrhål (energibrunnar) som ofta är ca 150-300 meter djupa. För en bostadsrättsförening betyder detta flera hål som ska rymmas på föreningens tomt. Om brunnarna borras för grunt eller ligger för nära varandra kan deras kapacitet försämras med åren. Eftersom brunnen bör ha en mycket lång livslängd (mycket längre än värmepumpen) är det viktigt att borrningen sker på bästa sätt. Anlita därför ett branschanslutet och certifierat borrningsföretag. Här kan ni läsa mer om hur ni tar in och utvärderar offerter. 

Det krävs minst en anmälan till miljö- och hälsoskyddsnämnden i kommunen för att borra för bergvärme. I vissa områden kan det finnas förbud mot bergvärme.

Funderar ni på att byta från fjärrvärme till bergvärme?

Att konvertera från fjärrvärme till bergvärme är i sig inte en självklar energi-och miljöbesparande åtgärd. Fastighetens faktiska värmebehov kommer inte att minska trots att mängden köpt energi (kWh/m²) blir lägre. Miljöpåverkan från de olika uppvärmningssätten beror på fjärrvärmens bränslemix och hur elen som driver bergvärmepumpen har producerats.

Värmepumpar dimensioneras ofta för att täcka ca 95 % av energibehovet under året. Det uppnås genom att välja en värmepump med 65-70 % av husets maximala effektbehov. För att behålla en behaglig värme i bostaden under de kallaste dagarna kan exempelvis en elpatron eller fjärrvärme behöva användas som spetsvärme. Om fjärrvärme ska användas som spetsvärme i kombination med en bergvärmeanläggning, tänk på att fjärrvärmepriset är som högst under den kallaste perioden av året. Ta därför reda på om och hur taxan påverkas i det fall föreningen blir en ”spetskund”.

Vid byte till bergvärme kan huvudsäkringen behöva höjas. Det är därför viktigt att undersöka om inkommande elservis går att säkra upp och vad det innebär för abonnemangsavgiften.

Sjö-, grundvatten- och ytjordvärmepump

Finns det en sjö i närheten är alternativet sjövärmepumpar värt att undersöka. Principen är densamma som för bergvärme, men här läggs kollektorslangen på botten av sjön istället. I ett grundvattenvärmepumpsystem pumpar man upp ”varmt” grundvatten till värmepumpen som efter avkylning pumpas tillbaka till en annan brunn. Tillståndsprocessen för sjö- och grundvattenvärmepumpar kan många gånger vara komplicerad då det handlar om känsliga miljöer. En ytjordvärmepump kräver en stor tomtyta eftersom kollektorslangen grävs ner i marken.

Luftluftvärmepump

Denna typ av värmepump består av en utomhusdel och en inomhusdel. Värmen tas från uteluften och avges via ett köldmedium till inomhusluften med hjälp av en fläkt. Tillämpningen av luftluftvärmepump för större flerbostadshus är tveksam då tekniken har många begränsningar. Eftersom pumpen inte kan kopplas till ett vattenburet värmesystem är den främst avsedd som ett komplement till andra uppvärmningssystem, som exempelvis direktverkande el. Det är framförallt i bostadsrättsföreningar bestående av radhus eller en-/tvåfamiljshus som luftluftvärmepumpen kan vara lämplig.

Här kan du läsa mer om lutluftvärmepumpar.

Luftvattenvärmepump

Luftvattenvärmepumpen fungerar som luftluftvärmepumpen med skillnaden att den överför värmen till ett vattenburet system och kan därmed producera både varmvatten och värme till fastigheten. Den kan täcka upp till 60 procent av husets totala behov av värme och varmvatten. Det är framförallt i bostadsrättsföreningar bestående av radhus eller en-/tvåfamiljshus som luftvattenvärmepumpen kan vara lämplig. Här kan du läsa mer om luftvattenvärmepumpar.

Frånluftsvärmepump

Frånluftsvärmepump passar bra för fastigheter med mekanisk frånluftsventilation och de passar särskilt bra i flerbostadshus med en samlad frånluftskanal till skillnad från fastigheter med flera frånluftskanaler. Värmen i den utgående ventilationsluften tas till vara och återförs till värmesystemet. Eftersom frånluften håller konstant hög temperatur arbetar värmepumpen lika bra på vinterhalvåret som på sommaren. Frånluftsvärmepumpen kan ge både värme och varmvatten men värmeenergin i frånluften är begränsad. Hur mycket värme som värmepumpen kan ge beror på ventilationsflödet. Om problem med mögel, fukt eller radongas finns i huset kan installation av en frånluftsvärmepump vara särskilt lämplig då ventilationen ändå måste ökas. Om frånluftskanalerna passerar kalla utrymmen som. Vinden måste dessa isoleras för att undvika kondens inuti kanalerna.

Nyutvecklade frånluftsvärmepumpar kan ta ut mer energi ur frånluften än de äldre modellerna, vilket gör att frånluftstemperaturen blir mycket lägre. Gamla frånluftskanaler behöver därför ofta tilläggsisoleras för att undvika kondensbildning och fuktproblem längs med kanalerna.

Ta in och utvärdera offerter

När det är dags för föreningen att göra underhåll eller andra typer av åtgärder behöver föreningen ta in offerter. Här kan ni läsa mer om vad ni ska tänka på vid en upphandling.

Värmepanna

En värmepanna är kopplad till ett vattenburet system och använder el, pellets, olja, ved eller gas som värmekälla. Nedan kan du läsa mer om de olika typerna av värmepannor som är vanliga i flerbostadshus.

Olja

Olja var under flera år ett relativt billigt bränsle, men priset har ökat kraftigt under senare år. Vid förbränning av olja bildas svavel- och kväveföreningar som är skadliga för miljön. Eftersom olja är ett fossilt bränsle produceras koldioxid som bidrar till växthuseffekten. Även partiklar som är skadliga för människors hälsa bildas vid förbränning. På grund av oljans negativa inverkan på miljön är det viktigt att oljeanvändningen minskar.

Biobränsle

Idag finns det väl utvecklad och beprövad teknik för att elda biobränslen i både små och stora anläggningar. Förbränningen sker helt automatiskt på samma sätt som vid eldning av olja. En biobränsleeldad värmecentral består vanligen av ett bränslelager, en anordning som matar pannan med bränsle, själva pannan, kanaler för rökgas, eventuellt en ackumulatortank samt en skorsten. Det finns flera typer av biobränslen, exempelvis ved, flis, pellets, briketter, pulver, halm och spannmål. Pellets är det biobränsle som är vanligast för små och medelstora pannor. Här kan du läsa mer om olika typer av biobränslepannor.

Elpanna

I en elpanna värms varmvatten med elpatron innan det går ut till husets värmesystem. Att värma upp bostäder med el är både dyrt och ineffektivt. Eftersom det redan finns ett vattenburet distributionssystem i ett hus med elpanna finns goda förutsättningar att byta till ett mer miljövänligt alternativ som värmepump, fjärrvärme eller biobränslen.

Direktverkande el

Uppvärmning med elelement kallas direktverkande elvärme. Med direktverkande el i fastigheten är det viktigt att ha bra termostater som reglerar temperaturen och ger en jämn temperatur i lägenheterna. Om fastigheten har direktverkande el innebär ett byte av uppvärmningssystemet extra kostnader eftersom ett vattenburet distributionssystem måste installeras.

Underhåll och lägenhetsvis mätning

Mät- och reglerutrustning är viktiga komponenter i ett effektivt och väl fungerande värmesystem. Genom att följa upp energianvändningen regelbundet är det lättare att upptäcka när något inte fungerar som det ska. Även utrusningen i värmesystemet bör kontrolleras regelbundet för att minska risken för driftsstopp och onödigt höga energikostnader.

Uppdatera reglerutrustningen

I varje värmecentral finns ett styr- och reglersystem som ser till att byggnaden får rätt värmeleverans beroende på temperaturen utomhus och/eller inomhus med hjälp av temperaturgivare (ute och/eller inne). Reglerutrustningen bör helst bytas med ett intervall om 15-25 år. Exempel på reglerutrustning är olika typer av givare, som tex temperaturgivare, och ventiler. En injustering av värmesystemet och byte till modern styr- och reglerutrustning kan leda till en minskad energianvändning samtidigt som värmekomforten blir bättre. Några exempel på saker som kan medföra onödigt hög energianvändning är:

  • Reglerventiler fungerar inte
  • Temperaturgivare (ute och/eller inne) sitter felplacerade eller fungerar inte
  • Vatten går åt fel håll i shuntgrupper
  • Felaktig värmekurva
  • Samma driftstrategier oavsett årstid

 

Injustering och byte av radiatorventiler och termostater görs gärna samtidigt. Om ni planerar att göra andra åtgärder som påverkar husets totala värmebehov, t ex utbyggnader, fönsteråtgärder eller tilläggsisolering, ska injusteringen göras efter detta.

Byt termostater

Termostaterna reglerar flödet till radiatorn när temperaturen förändras. Det är stor skillnad på gamla och moderna termostater. Genom att installera moderna termostater med temperaturreglering kan man spara både energi och pengar. Även komforten i huset ökar eftersom temperaturen kan hållas jämn. En tumregel är att om befintliga termostatventiler är äldre än 10-15 år bör dessa bytas ut. Viktigt är då att alla ventiler byts ut samtidigt. Annars fungerar inte anläggningen korrekt. Kostnaden för nya termostatventiler inklusive installation är cirka 500 kronor per termostat.

Injustera värmesystemet

Vid en injustering av värmesystemet ställs systemet in för att värma lagom mycket och på rätt ställe i byggnaden. En injustering är en enkel och ofta väldigt lönsam åtgärd i en flerfamiljsfastighet. Exakt hur stor besparingen blir vet ni först när injusteringen är avslutad, men normalt ger injusteringen en besparing på mellan 3-30 % av uppvärmningskostnaderna. För att optimera värmesystemet bör injusteringen kombineras med att termostatventilerna ses över.

Ett tecken på att injusteringen behöver göras om är att temperaturen i byggnaderna inte är jämn utan det finns kalla och varma platser. Det är väldigt vanligt att flerbostadshus har en för hög värmekurva just pga detta. Man har helt enkelt höjt värmekurvan för att de delar av fastigheten som är kalla ska bli varmare. Detta gör dock att de delar av fastigheten som var varma från början blir ännu varmare och man vädrar ut överskottsvärmen. I det här läget är det alltså bättre att justera om systemet snarare än att höja värmekurvan.

Injusteringen kan behöva göras om med 10-15 års mellanrum eftersom balansen i husen ändras genom renoveringar och att ventiler och rör åldras vilket gör injusteringen till en nödvändig del av underhållet i en flerfamiljsfastighet.

Kontrollera användningen

Samtliga mätare (el, vatten, värme och gas) bör läsas av minst en gång per månad. Det ger föreningen underlag för statistik som kan avslöja om något inte fungerar som det ska i byggnaden, exempelvis om det är en vattenläcka i systemet. För att värmeanvändningen under ett år ska vara jämförbar med ett annat år måste den normalårskorrigeras, vilket innebär att hänsyn tas till att utetemperaturen varierar mellan olika år. Normalårskorrigeringen görs månadsvis eller årsvis. Flera fjärrvärmeleverantörer erbjuder statistiktjänster och det finns även datorprogram som kan användas för att normalkorrigera värmeanvändningen.

Som komplement till de ordinarie mätarna kan fler mätare installeras. Exempelvis kan en flödesmätare som installeras före varmvattenberedaren, tillsammans med temperaturinformation, ge uppgifter om varmvattenanvändningen. En särskild elmätare före värmepumpen kan ge underlag till att bedöma om pumpen ger upphov till den avsedda besparingen.

Det är viktigt att göra medlemmarna i föreningen uppmärksamma på att även den gemensamma kostnaden för uppvärmning och varmvatten påverkar deras boendekostnad. I samband med fakturering av månadsavgiften kan information om föreningens energianvändning bifogas, gärna i kombination med olika energispartips.

Hur energismart är din BRF?

Visste du att din bostadsrättsförening kan få ett besök av en energi- och klimatrådgivare? Vi hjälper BRFer med opartisk och kostnadsfri energirådgivning.

Lägenhetsvis mätning

Individuell mätning och debitering (IMD) av uppvärmning och/eller varmvatten på lägenhetsnivå innebär att varje lägenhetsinnehavare betalar för sin egen energianvändning istället för att det ingår i hyran. Mätare läser av hur mycket värme och/eller varmvatten respektive lägenhet använder på liknande sätt som för hushållsel.

Från 1 juli 2021 gäller krav på IMD av värme i vissa flerbostadshus. För Stockholmsregionen gäller kraven de fastigheter med en energiprestanda över 200 kWh/m2. Krav på installation av IMD för varmvatten gäller alla flerbostadshus vid vissa ombyggnationer, exempelvis om ombyggnationen innefattar nya installationer eller om det sker väsentliga ändringar av den befintliga installationen för varmvatten.

Det finns möjligheter för undantag från kraven på IMD. IMD-utrustning behöver inte installeras om det inte är tekniskt genomförbart eller om åtgärden inte är proportionell till den möjliga energibesparingen. IMD för värme behöver inte installeras om fastighetsägaren har planerat andra konkreta energieffektiviserande åtgärder som kommer medföra en lägre energianvändning än gällande gränsvärden.

Från januari 2020 behöver el, vatten och gas som inte ingår i avgiften och istället debiteras efter förbrukning beläggas med moms. Föreningen kan behöva momsregistreras. Om totala värdet som debiteras under ett år understiger 30 000 kr kan föreningen dock bli momsbefriade. Läs mer hos Fastighetsägarna eller kontakta Skatteverket för att få mer information om hur detta påverkar er.