Ventilation

Ett välfungerande ventilationssystem är viktigt för en god inomhusmiljö, både för vår hälsa och för husets ”välmående”. Ventilationssystemets främsta uppgift är att transportera bort de luftföroreningar och den fukt som bildas inomhus, att tillföra frisk uteluft och att transportera bort övertemperaturer. Det är också viktigt att ventilationssystemet är energieffektivt.

En god ventilation...

Håller byggnaden torr. Fukt uppstår både när du lagar mat, tvättar och duschar men kommer också in utifrån. Den vanligaste orsaken till hälsobesvär är när fukt ger upphov till mögel.
Håller luften fri från damm och lukter. Lukt är små partiklar i luften som liksom damm ofta kommer från ofta människor, husdjur, byggnadsmaterial samt inredning i huset. Både oönskade lukter och för mycket damm i luften kan orsaka hälsobesvär.
Reglerar husets temperatur. Trivseltemperatur varierar men ligger ofta mellan 20-23 grader. Temperaturupplevelsen beror av både och de omgivande ytornas värme. En varm yta strålar värme mot en kallare yta och du upplever mer kyla intill kalla ytor.
Vad vill du läsa mer om?

Olika typer av ventilationssystem

Det finns fyra olika typer av ventilationssystem.

Självdragsventilation (S)

Ventilation genom självdrag är vanligast i äldre byggnader, byggda före år 1960. Självdragsventilation sker genom termiska drivkrafter (temperaturskillnader) och saknar fläktar. Tillluften, den friska uteluften, tar sig in via tilluftsventiler och andra otätheter i klimatskalet. Frånluften leds ut genom ventilationskanaler i kök och badrum och/eller en murstock. Drivkraften för självdrag påverkas av vind och utetemperatur. Ventilationen blir därför sämre sommartid då temperaturskillnaden på inne- och uteluften är mindre. Det minskade draget sommartid kan kompenseras med vädring genom öppnade fönster.

Fläktstyrd frånluftsventilation (F)

Frånluftssystem är vanligast i hus byggda efter år 1960. Ett frånluftssystem består av en frånluftsfläkt som drivs med el och suger ut luft ur huset genom frånluftskanaler. Fläkten kan varvtalsstyras för att ge samma flöde sommar som vinter. Frånluftssystemet kan i efterhand kompletteras med värmeåtervinning med hjälp av en frånluftsvärmepump. Frånluftsvärmepumpen kan då värma tappvarmvatten och/eller vatten till byggnadens uppvärmningssystem.

Fläktstyrd från- och tilluftsventilation (FT)

FT-system är vanligast i hus byggda efter år 1960. I ett från- och tilluftsystem, eller så kallad ”balanserad ventilation”, finns det både från- och tillluftskanaler som reglerar luftflödet. Oftast är elanvändningen lite högre än för frånluftssystem då det behövs fläktar för både till- och frånluften. Beroende på systemets utformning kan FT-system eventuellt kompletteras med antingen en frånluftsvärmepump eller värmeväxlare som återvinner värmen ur frånluften.

Fläktstyrd från- och tilluftsventilation med värmeväxling (FTX)

FTX-system är vanligast i hus byggda efter år 1980. Ett FTX-system är ett FT-system som kompletterats med värmeåtervinning. Oftast används en roterande värmeväxlare eller en plattvärmeväxlare för att värma upp tilluften med hjälp av frånluftens värme. För att systemet ska fungera väl är det viktigt att huset är tätt. Ett bra FTX-system är energieffektivt och ger ett bra inomhusklimat med minskad risk för drag och kallras. Systemet är lika effektivt oavsett väderlek.

I Boverkets Byggregler, BBR, anges krav på lägsta ventilationsflöden för olika byggnader och verksamheter vid nybyggnation.

Huset är ett system

De olika systemen i huset hänger ihop. Ändrar man en del av huset kommer det påverka andra delar. Om du till exempel tilläggsisolerar vinden kommer du ändra husets luftflöden och behöva se till att ventilationen är tillräcklig.

Energieffektivisera genom att byta till FTX-system

Ett sätt att effektivisera energianvändningen i ditt hus kan vara att installera ett FTX-system. Det kan också vara ett bra alternativ för att sänka för höga radonvärden i ditt hus, läs mer om radon här. Kostnaden för att installera ett FTX-system beror på det ursprungliga ventilationssystemet, hur stor installationen och förändringen blir och husets storlek. Ett riktvärde är att ett modernt FTX-system i en vanlig medelstor villa kan spara mellan cirka 3 000-6 000 kWh/år. Det motsvarar en energibesparing på mellan 20 till 40 %.

Om du överväger att byta ventilationssystem till ett FTX-system finns det en del faktorer att fundera kring:

  • Systemet kräver en del utrymme för luftkanaler och värmeväxlare. Det är alltså viktigt att se till att det finns fysiska förutsättningar för installation av FTX. I enplanshus finns ofta utrymme på vinden, men i tvåplanshus kan utrymmet vara mer begränsat.
  • För att systemet ska fungera som det är tänkt är det viktigt att huset är tätt. Det innebär att klimatskalet, särskilt fönster och dörrar, bör ses över. Läs mer om tilläggsisolering och fönster här. Förutom investeringskostnaden för ventilationssystemet kan det alltså tillkomma andra merkostnader som är viktiga att ha med i kalkylen.
  • I ett hus med självdrag är det stor risk att huset inte är tillräckligt tätt för att FTX-system ska fungera eller att det behövs stora investeringar. I ett hus med ett frånluftssystem kan det vara lättare eftersom tilluften ofta tas in genom ventiler eller vädringsfönster istället för otätheter. Ett FT-system är jämförelsevis lätt att komplettera med värmeväxlare, så att det blir ett komplett FTX-system.

 

Vill du lära dig mer om ventilation och hur man ventilerar rätt kan du läsa Energimyndighetens broschyr Ventilera rätt i småhus, den kan du ladda ner här.

Fungerar mitt ventilationssystem bra?

Ibland är det svårt att veta om husets ventilationssystem fungerar som det är tänkt. Grundregeln är att frånluftsdon/kanal ska sitta där luften är som smutsigast; i badrum, WC och kök. Ren tilluft ska komma in där du vistas mest, i sovrum och ibland i vardagsrum. Dålig lukt, fukt på insidan av fönster eller mellan fönster kan vara tecken på att ditt ventilationssystem inte fungerar som det ska.

Exempel på anledningar till att ventilationen inte fungerar optimalt

  • Har du ventilation med fläktstyrd tilluft är det viktigt att tilluften inte är för varm, den ska vara ca 2-3 grader under rumstemperatur. En för hög tilluftstemperatur kan göra att radiatortermostater slår av och att det då uppstår kallras från fönster. Dessutom blir luftomsättningen mycket sämre eftersom den varma luften stiger uppåt och då skapas den största luftomsättningen under taket.
  • Om du pluggar igen tilluftsdon kan följden bli att luftflödet ökar i ett annat don. Det kan leda till dragkänsla och/eller oljud. Därför avråder vi från att göra det! Är du inte nöjd med flödet i ventilationen, ta hjälp av en ventilationskunnig.
  • Vissa förändringar i en byggnads uppvärmningssystem eller byggnadskonstruktion medför att ventilationen kan behöva anpassas efteråt. Exempel på sådana åtgärder är tilläggsisolering, installation av nytt värmesystem eller installation av golvvärme.
  • Filter behöver bytas regelbundet för att minska luftmotståndet och uppnå bra luftkvalité i huset.

 

Kontrollera om du har övertryck

Övertryck i ett hus kan orsaka allvarliga fuktskador och påverka din hälsa negativt. Om du misstänker ett övertryck i huset kan du själv kontrollera om du har övertryck på följande sätt:

  • Stäng alla fönster och ytterdörrar.
  • Stäng uteluftsdon eller spaltventiler där uteluft kommer in genom ytterväggen.
  • Ta en gaständare och öppna försiktigt ett fönster lite på glänt och kolla med lågan om den rör sig inåt eller utåt. Variera lite på hur du gläntar fönstret och försök avgöra hur lågan beter sig.

 

Normalt sett ska den sugas in lite lagom. Åker den utåt har du ett övertryck. Sugs den våldsamt inåt har du för stort undertryck. Kontakta en ventilationskunnig om du misstänker att du har övertryck.

Testa dina frånluftsflöden

Du kan själv prova om dina frånluftsdon fungerar. Gör så här:

  • Se till att ytterdörrar och fönster är stängda. Uteluftsdon och/eller spaltventiler ska vara öppna.
  • Ta ett A4-papper och håll det framför frånluftsdonet du vill kontrollera. Pappret ska sugas fast lätt. Om donet behöver rengöras ska du först ta bort luddet med en dammsugare eller någon pinne att peta med. Sedan kan du rengöra donet med såpvatten eller vatten med lite diskmedel i, om det finns mycket fett. De flesta don kan plockas bort för enklare rengöring. Plocka bort donet enbart om du känner att du klarar av det! Det är viktigt att det sätts tillbaka på rätt sätt så att inställningen på donet inte ändras.
  • Köksfläkten är svårare att kontrollmäta. Ett kök bör ha ett kontinuerligt frånluftsflöde om minst 10 l/s, även när köksfläkten (om sådan finns) inte är igång. I hus som saknar en spisfläkt eller har kolfilterfläkt ska det istället finnas ett don som suger ut luften. Du kan testa donet med ett A4-papper enligt ovan. Har du spisfläkt så ska den lätt kunna ta hand om matos vid stekning eller kokning. Se till att rengöra spisfläktens filter regelbundet!

Radon

Radon är en radioaktiv gas och mäts i becquerel per kubikmeter (Bq/m3) luft.

Genomsnittssvensken får den största stråldosen från radon i bostaden. Årsmedelvärdet av strålningen från radon bör inte överstiga 200 Bq/m3. Radongasen bildas när radium-226 sönderfaller. Radium-226 finns i naturen, främst i berggrunden. När radonet tränger upp till markytan kallas det för markradon. Radon kan transporteras in i byggnader på tre sätt; via markradon, via vattnet från borrade brunnar utan radonavluftning eller via byggnadsmaterial som innehåller radium-226. Det vanligaste byggnadsmaterialet med radon är lättbetong av den gråblåa typen. Ju mörkare blågrå färg desto mer radongas avges. Blågrå lättbetong tillverkades bland annat av alunskiffer men tillverkningen upphörde 1975.

Åtgärder mot radonproblem

Vilka åtgärder mot radon som är lämpliga för just ditt hus beror på om du har problem med markradon, byggnadsmaterial eller vatten. Åtgärder som kan vara relevanta är radonsug, radonbrunn eller fläktstyrd ventilation. Läs mer om radon, radonmätning och radonbidrag på Boverkets hemsida.